Vilda bebisen

Samling på dagis. Juni har fortfarande en egen regel som innebär att hon måste vara i rummet men inte behöver sitta still. Mitt i leken så märkte fröknarna inte att hon smitit iväg. Men så hörde de prassel ifrån kontoret (fröknarnas egna rum). Där satt hon uppe på skrivbordet och röjde och slet i alla papper så det såg ut som det varit inbrott. Denna lilla unge!

Studiedag

Studiedag för Lykke idag så jag tog ledigt och var hemma med båda tjejerna. Kändes lyxigt på nåt vis. Strålande sol men iskallt ute, var är våren liksom?! Eftermiddagen spenderades på Bushuset med kusin Elvira. Åkte sen hem med två svettiga och trötta barn för att snabbt slänga ihop middagen som ikväll bestod av mackmiddag. Ibland så måste det enkla och snabba gå först. Imorgon är det fredag igen och vi ska lyxa till det på jobbet med lunch på Avalon. Hörde jag vinlunch?!

Rutiner

Det är inga sena kvällar här i veckorna. Kl 21.30 kryper vi ofta till kojs. Juni sover faktiskt helt ok nu, så på nätterna så får vi oftast sova. Dock börjar dagen tidigt, jag går upp 06, för att vara på jobbet i tid, för att sen kunna hämta barnen 15.30-16.00. Det här med rutiner närmast är nödvändigt just nu, och förmodligen nyckeln till att vi upplever att vardagen ändå går ihop bra. Vi planerar matsedel, handlar inför veckan på söndagar (ej att föredra att åka till Ica Maxi på em med två dagiströtta barn) och på torsdagskvällarna så städar en och den andra åker och handlar inför helgen.
Att veckohandla har verkligen underlättat. Man äter bra, och det är dessutom mer prisvärt att planera sina middagar istället för att småhandla.
Vi försöker också att röja undan på kvällen innan vi går och lägger oss, tömma diskmaskinen och köra en maskin tvätt lite då och då för att undvika gigantiska tvättberg.
Det kan låta löjligt, men just nu är de små sakerna avgörande för att få ihop och ha en så harmonisk och trivsam vardag som möjligt.

Sjöhästens lilla charmtroll

Juni charmar alla på sin förskola. Intensiv som få och de har sannerligen fullt upp med denna lilla donna och hennes små upptåg.
Vi har precis haft första utvecklingssamtalet för dotter nummer två. Och det går verkligen bra för henne, lilla skruttan. Ovanligt bra, Lykke hade mer separationsångest (mer normal skulle jag tro) men Juni är väldigt obrydd när vi lämnar henne. Ett riktigt dagisbarn.
Hon är en av gruppen och tar verkligen för sig. En vilja av stål och det är ingen som sätter sig på henne minsann. Då gruppen har blandade åldrar så har "lilla Juni" blivit klassens clown som gör allt man inte får, vilket de större barnen tycker är kul. Hon är alltid som en sol, och är väldigt pratig och för långa konversationer (det är bara orden som saknas). Dock sen hon började dagis, så märker vi att det ploppar upp nya ord hela tiden och hon anstränger sig till max för att härma. Hon är väldigt duktig fysiskt och klättrar och är smidig i kroppen. Å så den där viljan, som även visat sig på dagis. Att lägga sig ner skrikandes, illvettes arg när hon inte får
som hon vill (görs hemma nu). Snart kommer det, det vet vi sen innan. Jag pratar såklart om 2,5 års trotsen. Lykke som är så lugn och fin nu, då kommer nästa och avlöser. Bring it on!

På väg

Mot Västerås och kundbesök. Idag hämtar därför Joel barnen. Vi pusslar bäst det går i vardagen, och tack vare att vi har hyfsat flexibla jobb så går ekvationen faktiskt ihop bra.

Annars har vi haft en skön fixarhelg med Uffe och Janet. Joel och Uffe har röjt undan i garaget, vilket verkligen var behövligt. Annars har vi bara ätit gott, pratat och umgåtts.

Jag toppade mitt resultat på milen ute i lördags, sluttid 48,27! Två månande kvar till Göteborgsvarvet, och som den tävlingsmänniska jag är så vet jag att det är viktigt att vara förberedd. Att ha milen i benen och att styrketräna. Sist jag sprang så slutade tiden på 1,46. Vore coolt att 5 år senare, och två barn senare, kunna slå den tiden. Vilket faktiskt inte känns som en orimlighet!

Lite sen sist

Vi har så smått börjat komma in i en vardag i familjen. Och det går över förväntan och känns verkligen bra! Sånt som man oroat sig för innan (som handlar mest om att hinna och finnas till överallt) har faktiskt löst sig himla bra. Jag känner att jag får massa energi av att träffa mina goa kollegor och få vara bara Jossan under några timmar på dagen. Därmed har tiden med barnen också blivit mer kvalitativ.
Mamma kom i onsdags och åkte hem i söndags, vilket alltid är lika mysigt. Lördagens strålande sol gjorde att vi var ute och grillade korv och hade en superskön dag.
Ny hårfärg har jag också fått till. Tänkte mig guldblont, lite som Filippa K:s vårreklam.

En välbehövlig helg

Sitter uppkrupen i soffan och njuter och känner mig så upprymd och glad av denna helg. Boostat oss hos familjen Tingwall, som verkligen vet verkligen hur man får en att känna sig välkommen. I detta varma hem känner man sig alltid som hemma.
Sammanfattningsvis så lyckades vi på cirkus 48 tim klämma in; Junibacken med Lykke och Stella (succé!! Det är ju först nu egentligen det är aktuellt med en sån typ av aktivitet), lunch på Urban Deli och middag i Kummelnäs med spontaninbjudna Jeanette, Uffe, Janet och Elias. Så trevligt!!
Vi har pratat och skrattat så mycket, och med det konstaterat att det är den bästa medicinen mot småbarns tröttman. Det får man energi av!