Jag vet att man inte ska jämföra syskon, men det är oundvikligt att man inte reflekterar över hur första barnet gjorde när man får följa en ny liten människas utveckling. Stort som smått. I vårt fall har det visat sig att våra små flickor är relativt olika. Trots att vi agerat lika mot dem. Där ser man att alla människor föds med egen personlighet, och att man bara kan forma dem till viss del. Intressant det där.
- Viljan. Lykke visade tidigt att hon hade en vilja av stål och bräkte som ett litet får på skötbordet när vi skulle klä på henne. Juni är lugnare på den fronten och mer foglig. Däremot visar sig hennes vilja mer och mer, detta i takt med att hon blir större, vilket såklart är naturligt.
- Intressen. Lykke pratade tidigt och var supernöjd så snart hon lärt sig krypa. Hon kröp och klättrade och var aldrig intresserad av att gå förrän runt 13-14 månader. Hon hade soldatben som stod i givakt och som inte gick att böja och hon satte inte heller ner hela foten i marken. Juni, däremot är efter två veckors krypande redan frustrerad och vill ta nästa kliv och gå. Helst utan att nån håller i henne. Många fall och tårar blir det. Sån där hjälm kanske vore nåt?! Hon har precis börjat med upprepande fraser, ga-ga-ga används flitigt.
- Maten. Lykke älskade precis all mat. Juni är mer kräsen. Gillar inte för lösa puréer och senaste tiden hon spottat ut all fisk jag serverat henne.
.
- Sömnen. Lykke sov som en liten gris från 3-4 månaders ålder och det höll i sig med undantag för tänder och utvecklingssprång. Med Juni har sömnen varit lite sisådär. Vaknat på nätterna och varit pigg. Nu sover hon sen ett par veckor tillbaka fram till 05 på morgonen vilket är så skönt! Med då vill hon gärna gå upp, och där måste vi göra nåt för att skjuta fram uppvaknandet. Tips mottages tacksamt:)
- Håret. Lykke var ljus/knappt inget hår under första året. Juni hade en mörk rejäl kalufs när hon föddes. Vid 8 månaders ålder har hon redan klippt sig två gånger!
-Vagnen. Den har inte varit nån jättehit för någon av dem. Krånglat sig ur den och skrikit högt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar